Nu har vi sovit vår första natt på sjukhus sen skatten kom till världen. Antar att det inte blir den sista men hoppas att det dröjer länge innan det är dags igen!
Vi kom dit kl 14:00 och fick vårt lilla rum. En säng till mig & en spjälsäng till Emmi. Sköterskan visade oss runt på avdelningen och gav mig en kopp kaffe. Sen kom läkaren & kikade på Emmi. Hon va hur frisk & fin som helst, eller ja, om man bortser från den lilla skitsaken med musklerna då. Mer än så skulle inte hända förens det var läggdags så vi tog vagnen & gick ut på en promenad. Vi mötte upp P nere i stan & gick & fikade. Va ju helt plötsligt hur fint väder som helst så vi satt ute, va hur mysigt som helst. Inte varje dag vi är ute på stan & fikar hela familjen, det brukar ju va min & Emmis grej bara :)
P följde med tillbaka till sjukhuset och höll oss sällskap tills Emmi skulle gå & lägga sig. Det va inget avancerat som hon skulle ha på sig under natten som tur va utan det va bara två små sladdar som man satte på ena foten. Det enda var att man är tvungen att byta fot var 3-4 timme. Allting började superbra! Hon somnade lika lätt & bra som vanligt. Jag låg i sängen bredvid & tittade lite på tv till kl 9 ungefär innan jag också släckte. Det tog väl ungefär en halvtimme, precis lagom när jag höll på att somna så vaknade hon. Hon var inte jätteledsen, utan det verkade som att hon bara inte kände sig hemma & kunde inte riktigt slappna av igen. Så varje gång jag precis höll på & somna så vaknade hon till hela tiden.
Vid halv 12 fick hon mat & ny blöja med förhoppning att nu somnar hon om bra igen. Tog väl lite längre tid än vad jag orkade med men till sist sov hon. Halv 4 va det dags igen så då tog vi till flaskan ännu en gång. När den va slut så var hon inte alls så trött & sovvillig som hon brukar vara så där va vi vakna en stund till. Halv 6 slog hon sen upp sina blå för gott. Här skulle definitivt inte sovas mer.
Kl 8 va det dags för blodprov, vi passade på när vi ändå va på sjukhuset att lämna prov för glutenallergi. Detta gillades självklart inte. Men hon fick en liten docka av snälla sköterskan. Efter detta kom läkaren in & sa att allt hade sett bra ut under natten, helt normal syresättning. Skönt! Behöver vi inte oroa oss för det på ett tag iaf. Sen va det bara att åka hem. Det va det bästa på hela detta dygnet tyckte skatten. Hon somnade en meter utanför entren till sjukhuset. Vaknade inte ens när jag stökade & bökade in henne i bilen.
Nu är det bara jag som är dödstrött & ber till gudarna att hon har en bra natt den som kommer. Tror bestämt att hennes pappa får ställa upp lite annars. Jag måste sova! :)
Men annars börjar nedräkningen till 4 nätters undebara sömn. Jag & P åker till Barcelona nästa vecka & sessan får stanna hemma hos farmor & farfar. Hoppas att hon inte är alltför arg när vi kommer hem :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar